När en anställning avslutas ska en slutlön utbetalas till arbetstagaren. Slutlönen består av lön för arbetad tid fram tills anställningen upphör, eventuell annan innestående lön och intjänad ej utbetald semester.
Vid utbetalning av slutlön är det viktigt att veta vilken löneperiod och avvikelseperiod som gäller. Det blir stor skillnad beroende på om lönen betalas ut i efterskott eller om lön utbetalas för innevarande månad. För månadsavlönade som slutar mitt i en månad är det vanligt att lönen beräknas per dag. Formler för lön som inte avser en hel månad finns t ex i kollektivavtal för tjänstemän.
Semesterersättning vid slutlön
Semesterersättning är all den semesterlön som en arbetstagare har tjänat in, men ännu inte fått ut i ledighet, när anställningen upphör. Semesterersättning ska utbetalas utan oskäligt dröjsmål, dock senast en månad efter anställningen upphörande om det inte finns andra regler för utbetalningsdatum i eventuellt gällande kollektivavtal.
Semesterersättningen omfattar både tidigare sparad semester och outtagen intjänad semester. Den beräknas på samma sätt som den ordinarie semesterlönen men kallas semesterersättning när den betalas ut utan motsvarande ledighet.
Enligt semesterlagen kan semesterlönen beräknas på två olika sätt. För anställda med fast lön, t ex månadslön, kan den så kallade sammalöneregeln tillämpas. För anställda med rörlig lön, t ex timlön, ska istället semesterlönen beräknas enligt tolvprocentregeln.
För sparade semesterdagar beräknas ersättningen som om dagarna hade tagits ut under det semesterår anställningen upphör. I kollektivavtal kan det finnas särskilda regler för hur sparade semesterdagar beräknas.
Skatteavdrag på semesterersättning ska i princip alltid göras enligt tabellen för engångsbelopp.
Boka demo